Good Old England
Hardknott pass, Lake District
För tredje sommaren i rad tillbringades en semestervecka i Storbritannien. Den här gången fick Lake District (söder om skotska gränsen) och norra Yorkshire påhälsning.
Fler svenskar borde upptäcka att ”Good Old England” inte bara är London, innesittande på puben och torftig matkultur. Norr om gränsen finns Skottlands högländer och de lantliga och vackra Hebriderna. I Lake District finns berg- och sjölandskap ungefär som Höga Kusten, men också tuffa bergspass för den som gillar äventyr. I närheten går den gamla romerska Hadrianus mur tvärs över landet. I Yorkshire fängslas man mest av hedarna med de insprängda små, lummiga dalarna med ”pittoreska” byar av stenhus. Vid kusten finns häftiga stränder och små hamnstäder med saltdoftande båtliv.
Överallt stöter man på trevliga människor som också gillar att tala engelska...
Bilden ovan: Hardknott pass i Lake District ligger på under 1000 m, men bjuder istället på 33 % lutning på viss vägavsnitt. Bilvägen är inte av den utpräglade hårnålstypen, utan går mer rakt på. Eftersom det samtidigt är svårt att mötas blev det en del adrenalin under bergsövergången.
Hutton le-Hole, en (stylad) pittoresk liten by, mitt i norra Yorkshire. Här ligger byarna i dalar eller raviner, nedanför hedarna som är milsvida. På bilden ses delar av den stora allmänningen som sträckte sig över hela byn, där fåren betade fritt.
Whitby, på Yorkshires ostkust. James Cooke, sjökaptenen som upptäckte Australien kom härifrån. Staden var packad med turister, men vid sjutiden på morgonen var det mjukt morgonljus för fotografering (denna bild tog tagen på eftermiddagen). Obs! Tidvattnet.
Familjepolitik där familjen bestämmer
Det är verkligen glädjande att Alliansen nu har en gemensam familjepolitik. En familjepolitik som bildar ett verkligt alternativ till (s)-doktrinerna som ser familjer som vill vårda sina barn hemma, efter föräldraförsäkringen, som "en annan livsstil som vi inte ska subventionera" (Göran Persson).
Det är bra med förskolor, kommunala som alternativa som familjedaghem. Det är naturligt och vettigt att förena arbete och en trygg omsorg om barnen. Att kommunen ska ordna förskoleplats utan köer har varit en ledstjärna för undertecknad alltsedan mina år som socialnämndsordförande på 1980-talet.
Men det är inte OK att familjer som väljer vård hemma en tid får så enormt mycket sämre ekonomiskt utbyte av sina skattepengar. D v s, familjer som väljer förskola genom kommunen utnyttjar en plats som kostar 70 000 - 80 000 kr per år i skattemedel. Helt i sin ordning, men de som väljer att stanna hemma får idag inte ett rött (!) öre.
Som lök på laxen är kommunen förbjuden att betala ut kommunalt vårdnadsbidrag. Men nu finns det hopp om förändring.
Nynäspendlarna får inte bli frånkörda i Västerhaninge
Omkopplingsproblemen på de nya X-60-tågen är orsaken till att pendlare till Nynäshamn nu måste byta tåg i Västerhaninge.
När SL-styrelsen träffade missnöjda Nynäshamnspendlare i fredags framkom ett ytterligare problem som ”lass på börda” Nynäsbor: Vid tågbyte i Västerhaninge har det hänt att ”Lillpendeln” kört ifrån resenärer som just kommit in med pendeln från Stockholm. Eftersom detta verkade vara ett extra allvarligt problem – ovanpå alla andra – krävde vi moderater på att SL:s styrelsemöte igår att AB Stockholmståg måste säkerställa att bytet vid Västerhaninge måste fungera bättre.
Följande framkom vid frågestunden med SL:s tjänstemän:
SL anser det helt oacceptabelt att ”Lillpendeln” kör ifrån pendlare som just kommit in från Stockholm. Även om ”Lillpendeln” ligger precis på tidsgränsen (4 min marginal) när Stockholmståget blir synligt ska man vänta.
Enligt uppgift har Stockholmståg vidtagit den ovanliga åtgärden att ta enskilda samtal med sina tågförare om detta, för att säkerställa att det inte upprepas.
Stockholmstågs personal har ännu inte tillgång till de handdatorer man planerat för informationsöverföring. Även om så är fallet anser SL att informationen till resenärerna när ersättningsbussar ska användas ska kunna fungera.
- Vi har ställt våra frågor och krav på djupet för att SL och Stockholmståg ska kunna uppfylla sitt ansvar. SL:s tjänstemän har på sammanträdet försäkrat att man har daglig uppföljning av denna fråga. När Nynäspendlarna utsätts för så mycket andra påfrestningar måste bara bytet fungera.
Se Södertörns möjligheter!
Vi moderata gruppledare på Södertörn, tre i majoritet, fem i opposition, har startat en blogg för dialog om tillväxt på Södertörn. Vi har också satt ihop en tillväxtagenda för Södertörn. Vår länsdel har enorma utvecklingsmöjligheter, men vi behöver få en rimlig del av statens alla infrastrukturmiljoner. Nynäsbanan, Södertörnsleden, hamnen i Norvik, Förbifart Stockholm är några av punkterna i tillväxtagendan.
Själv är jag född i Hägersten (Stockholms stad, "sydväst om söder"), bodde som barn i Östra Skogås och Trångsund (Huddinge kommun), bor sedan över 30 år i Salem - alla orterna på Södertörn. Jag har upplevt T-banans invigning från Örnsberg på 60-talet, gamla Nynäsbanan, de gula och de röda Södertörnsbussarna, Drevvikens bad och simskolor på somrarna, pendeltågen och den närliggande naturen i Salem. Södertörn finns i mitt hjärta. Kanske även i ditt?
Den är här. Det är allvar. Den blir tuff. Valrörelsen.
Vi är igång. Grabbarna affischerar Rönninge station med oförglömliga budskap. (m) och (fp) var ensamna ute. Humöret på topp på valupptakt och utbildningar. (s) är pressade - GP använder redan nu termer som "högerledaren" och "högern". Här vilar inga ledsamheter.
Vi har förmånen att åtnjuta ett starkt förtroende för vår kommunalpolitik. Ett av våra mål lokalt är att höja den kommunala röstandelen (34,5 %), men framför allt att jobba för att stödet i riksdagsvalet (knappt 20 %) närmar sig det kommunala förtroendet.
Min första valrörelse var 1976. Då blev det regimskifte. Nu har vi 26 dagar på oss.
"de Gaulle - mannen som var Frankrike"
Brigadgeneralen i sitt esse.
Under sommaren läste jag Knut Ståhlbergs ypperliga biografi om Charles de Gaulle. Brigadgeneralen de Gaulle, som ledde en pansarbrigad när tyskarna svepte in i Frankrike i maj 1940, som avancerade till politiker under den sista tiden före kapitulationen och därefter flydde till London och blev ledare för ”Det Fria Frankrike” under andra världskriget. Den långe ledargestalten som tågade nedför Champs Elyssés vid befrielsen sommaren 1944.
Krigsledaren som inte kunde förlika sig med partipolitiken och därför lämnade scenen fram till 1958 (som var ett bra år). de Gaulle som då väntade på nationens kallelse under Algerietkrisen när Frankrike befarade en militärkupp. Budet kom och de Gaulle trädde in som president. Därefter blev de Gaulle den valda statschefen som verkade genom det nya TV-mediet med storvulen retorik och uttrycksfulla gester. Presidenten de Gaulle som fick stora svårigheter med studentupproren 1968 och därefter avgick och kort därpå också gick ur tiden.
Knut Ståhlbergs biografi förstärkte en hel del intryck från tidiga ungdomsår. de Gaulle samarbetade man nog inte med, man ställde in sig i ledet. ”La France” (tänk er gesten vid det utropet) gick man inte förbi i världspolitiken. "La France" var ju en stormakt!
Churchill, Roosevelt och Eisenhower (knappast Stalin) hade många kontroverser med de Gaulle under kriget. Hur leda en krigsallians under hårt inre och yttre tryck när ”Det Fia Frankrike” – med en motståndsrörelse men utan armé, flotta och flygvapen – ställde ideliga krav på en ledande roll i alla beslut om Frankrike?
Man inser svårigheterna att samarbeta när historien om de Gaulle på statsbesök i Kanada, ropandes ”Vive Quebec libre!” ("Leve det fria Quebec!") från stadshuset i Montreal till tusentals fransktalande Quebecbor som törstade efter självständighet. Men det var knappast det hans värdar tänkt sig att få lyssna till.
de Gaulle stod över politiken, åtminstone partipolitiken. Dock ledde stödet för de Gaulle, ”Gaullismen”, till den tongivande borgerliga partikraften alltsedan 1960-talet och som nu leds av Jaques Chirac. Men de Gaulle ville inte låta sig trasslas in i någon partipolitik. Som folkvald president vända han sig återkommande direkt till folket, över dessa futila parlamentariker.
Generalen envisades också med att ”vara Europa” under det kalla kriget. Här skulle inte Frankrike inordna sig under något NATO-paraply mot ett Sovjetblock. de Gaulle förde Europas talan, ett Europa som syntes vara världspolitikens självklara epicentrum och franska språket dess umgängesform.
Det är svårt idag att hitta ledare som tillåts växa till de Gaulles format. Men "La France", det består.
Ge oss fler poliser först, Thomas Bodström!
Hur ska varje elev kunna få en kontaktpolis när det inte finns tillräckligt med poliser för att besöka grundskolorna?
Thomas Bodström gick häromdagen ut och föreslog att varje skolelev före avslutningen skulle få en kontaktpolis.
För oss luttrade kommunpolitiker känns utspelet nästan som ett hån. När vi försöker få närpolisen att fungera, då omorganiseras de tillgängliga poliserna för att räcka till ordningspolisen. När vi moderater som sitter i Polisstyrelsen för Stockholms län försöker se till att polisen går ut i grundskolorna och informerar om lag och rätt, då lyckas vi bara efter votering mot hela vänsterblocket och polismästaren, som istället vill slå till med besparingar.
Thomas Bodström är advokat som blivit s-politiker. Bodström har fått vänja sig vid att vara justitieminister i en verklighet där hans eget parti lagt hämsko på rättsväsendet, dels därför att de prioriterar annat, dels för att deras samarbetspartier har en mycket ambivalent inställning till polisfrågor.
Det finns inte en chans att dagens fåtaliga poliser ska kunna fungera som en kontakt för samtliga skolelever. Se istället till att vi får fram fler polistjänster. Medverka till att de får tjänstgöra i synlig kontakt med skolor och kommuninvånare. Tag dina partikamrater som inte vill prioritera polisen i hampan. Håll v och mp kort.