"Här rivs för att få luft och ljus, säg är väl inte det tillräckligt?"
Rondellarbete vid "Söderbykorset" i Salem.
Citatet ovan är hämtat från August Strindbergs "Esplanadsystemet", en diktsamling som reste protester mot anläggandet av Strandvägen i Stockholm kring förra sekelskiftet. Kanske det är såväl pompöst som missvisande att använda utdraget på Salems kommuns första rondellbygge, men det är också oemotståndligt.
Bilen visar schaktningen och trädfällningen i korsningen Söderby Gårds väg x Skyttorpsvägen i östra delen av kommunen. I backen varifrån bilden är tagen ska den västra infarten från Söderby Park gå ned. Detta nya bostadsområde, som beskrivits i tidigare inlägg, ska rymma 450 bostäder i villor och flerbostadshus. Nu blir det en fyrvägskorsning och då blir det självklart också en rondell. Tro det eller ej, men det är den första i kommunen.
Jag vill gärna se rondellbygget som ett tecken på tillväxt. Det flyttar hela tiden in nya kommuninvånare till villorna i Söderby Park. Nya familjer tar stora lån och köper fina bostäder. Förskolor och skola har redan etablerats. Kommunen växer och Stockholmsregionen förtätas. Nya kommunikationer behövs. Infrastruktur ger tillväxt och vice versa.
Något esplanadsystem blir det inte i Salem. Men tillväxt framför köksfönstret är inte så illa.
Paviljonger till barnen
Förskolepaviljong från PCS Projektservice AB.
Vi är inte ensamna. Många kommuner kämpar precis som vi med att ordna fram fler förskoleplatser. Behovet av drygt 100 nya platserna jag skrev om i ett tidigare inlägg, har växt till över 150 barn som behöver plats inom första halvåret. Den vanliga regeln är att kommunerna ska kunna erbjuda plats inom fyra månader. Detta blir kämpigt. För första gången på ca 25 år kan vi hamna i en situation där man får vänta längre än fyra månader, vilket jag hoppas vi kan undvika. Att ordna bra barnomsorg är en operativ del av Salems kommuns varumärke.
Som för många andra kommuner måste de kortsiktiga lösningarna handla om paviljonger. De paviljonger som uthyrningsföretagen erbjuder idag är dock mycket bättre än de var för en del år sedan. PCS, Flexator m fl paviljongföretag erbjuder bra lokaler med tilltalande yttre och inre design.
Att uppföra en paviljong är inte gjort i en handvändning. Det politiska beslutet att ta fram pengarna är egentigen den lättaste frågan, även om den är tillräckligt svår rent ekonomiskt. Men det gäller också att hitta en tomt, helst bredvid en befintlig förskola. Marken ska beredas, VA och el ska anslutas, detta är inte billigt. Bygglov måste beviljas och där har grannarna en viktig roll. Om grannarna säger nej till bygglov på en befintlig förskoletomt kan det bli omöjligt att uppföra paviljongen som tänkt. Tyvärr är detta inte ovanligt.
Det är alltså många pusselbitar som ska falla på plats innan kommunen ordnat förskoleplats för ca 20 "nollåringar".
__________
(I Salems kommun förbereds just nu för att uppföra en paviljong på Gammelgårdens tomt i Rönninge, samt en annan vid Solgården i Salem. Samtidigt undersöker vi platser för ytterligare paviljonger.)
Tre svärd till Arn
Med "Arn-Tempelriddaren" kliver den tidiga medeltiden rätt ut i biosalongen.
Filmen får ett stort plus för miljöskildringarna och dekoren, kyrkorna och gården Aranäs. Scenerna vid Axevalla ting med en ståtlig, profetlik lagman som träder fram är särskilt inspirerande. Maktkampernas vardag skildras insiktsfullt. Det är inte "Ivanhoe-format" i svensk tappning. Striderna mellan Sverkerska, Erikska och Folkungaätten filmas istället i det lilla format som känns realistiskt. Det måste ha varit ganska små följen av hirdmän som formade historien när det som skulle bli Svea rike började framträda i västra och östra Götaland, vid Varnhem, Husaby, Forshem, Näs och Eriksberg.
Persongestaltningen känns inte helt klockren. Det är svårt att befria sig från känslan att Mikael Nykvist och Sven-Bertil Taube m fl fått ikläda sig medeltida dräkter, den nutida kändisrollen dominerar över 1100-talsfiguren. Andra halvan av filmen känns något rapsodisk. Kärlekshistorien mellan Arn och Cecilia skildras som en klyschig riddarsaga.
Till viss del blandade intryck, således. Den kommande andra filmen i Arn-sviten borde ha större potential att bli en storfilm. Handlingen lär då lättare kunna fokuseras på den väpnade kampen på svensk botten, med fältslagen vid 1200-talets början.
Hemsidan http://www.arnmovie.com/ rekommenderas för en snygg beskrivning över den historiska bakgrunden i västra Götaland på 1100- och 1200-talen.
Ny titelbild - Irlands atlantkust
Nytt år med ny layuout på bloggen. "Headerbildern" högst upp har bytts ut. Lofoten och Norge får lämna plats för Beara-halvön på Irlands västkust. En del av sommarsemestern på Irland ägnades åt jakten på den typiska bilden från Atlantkusten. När man körde norrut från Billough West och rundade en kurva så fanns bilden framför ögonen, ett imponerande kustpanorama från norra sidan av Beara-halvön, närmare bestämt orter med poetiska namn som Ballydonegan och Ahillies.
Atlantkusten är spretig med många halvöar, kobbar och skär, genombruten av havsvikar och inramad av höga klippor.
Det var utanför denna kust som ensamflygaren Charles Lindberg under sin färd från New York till Paris 1927 orienterade sig genom att verbalt fråga irländska fiskare om Irland låg åt det håll han förväntade sig.