Trosa en vacker söndag i september


Om man söker avkoppling och ro kan jag rekommenera en helgutflykt till Trosa och en promenad längs ån. Visst är det vackert?



Särskild polistaktik tillåter våld



(Från SvD,se)

Många enskilda polismän är frustrerade och riktar kraftig kritik mot sin egen polisledning för flathet under demonstrationerna i Malmö i fredags och lördags. Poliserna fick inte sätta på hjälmarna, i vissa fall inte heller ingripa mot stenkastning och vandalisering av byggnader. Enligt utsago skulle det ha kunnat provocera demonstranterna.

Rikspolischefen Bengt Svensson försvarade i Ekot polisledningens ordergivning. Det är den nya, särskilda polistaktiken (SPT) som gäller. SPT består i att undvika beteende som kan uppfattats som provokativt av demonstranter, som t ex hjälmar och sköldar. Polisen förlitar sig också på s k dialogpoliser som ska upprätthålla kommunikationerna med demonstranterna. Ett mer flexibelt användande av polisfordon ingår också i bilden. Ofta förekommer att poliser undviker att agera mot förstörelse med motiveringen att ett ingripande - med hänsyn till styrkoförhållandena - är för riskabelt samt att de istället ska dokumentera för att gripa förövarna senare. 

Rikspolischefen pekade på att den särskida polistaktiken varit lyckosam, inte minst i Salemdemonstrationerna.  Tillåt mig hävda motsatsen. Nu senast 2007 innebar det att demonstrationstågen fick gå helt utan sidovakter, att en betydande del av den ena demonstrationen med de mest militanta antirasisterna tilläts skena iväg i grupp och sprida oro, vandalisera och försöka sätta eld på skolor. Ett antal gripanden skedde men mig veterligt har inga åtal väckts.

Så vitt jag vet är bilden i stora drag densamma efter ett antal "Reclaim the streets"-fester m fl arrangemang i Stockholms city. Dialogpoliser arbetar flitgt, militanta delar av demonstrationen rusar iväg, vandalisering sker, egendom skadas, polisen ingriper ibland, ibland inte. Polisens hållning är dock genomgående, det gäller att inte provocera. Skadegörelse och kalabalik verkar betraktas som "collateral damage".

Jag upplever polisens taktik och förhållningssätt som nedbrytande för allmänhetens förtroende för polisen och rättssamhället. Det känns kusligt att polisledningen låter skyldigheten att skydda allmän och privat egendom stå tillbaka för andra, rent hypotetiska faktorer. Att döma av medieuppgifter från Malmö skulle polisen t o m ha underlåtit att ingripa mot misshandel.

Polisen tillämpar en anpasslighet och relativism inför våld och kriminialitet. Det illustreras och sätts på sin spets då man läser Jarl Holmströms (en av polisens kommenderingschefer i Malmö), svar på en fråga i DN:

Under lördagens demonstration kastade demonstranterna åter flaskor mot polisen utan att ni ingrep?
- Det var ett gott exempel på hur viktigt det är att strategiskt hålla huvudet kallt och inte låta sig provoceras till oplanerade insatser som kan få allvarliga konsekvenser. 


 

Södertälje får internationell lyster


Södertälje kanal                             (Foto: 
www.sodertalje.se)

DN skriver om ett begynnande samarbetsprojekt mellan staden Södertälje och supermakten USA. USA:s ambassadör har tagit kontakt med Anders Lago (s) för att underlätta för södertäljeungdomar att studera i USA. En företagsmässa ska arrangeras för att knyta kontakter med amerikanska företag.


Projektet emanerar från det faktum att Södertälje tagit emot fler Irakflyktingar än USA och Kanada tillsamans. Efter Anders Lagos uppmärksammade besök i kongressen i Washington DC har kontakt tagits från ambassaden, uppenbarligen för att amerikanarna vill göra något för att upprätta sin image i flyktingfrågan.


Södertälje har det mycket jobbigt med omhändertagande av flyktingar i en omfattning som nog inte någon annan svensk kommun upplevt. Ett samarbetsprojekt som detta råder inte bot på den grundläggande obalansen i flyktingjämförelsen med USA. Men ändå kan jag inte låta bli att se samarbetet som ett upplyftande och ganska trevligt tecken. Södertäljeborna och kommunen förtjänar denna positiva internationella uppmärksamhet.   


 


Politiker som parkeringsvakt - hur populärt är det?


(Bild:  www.fotolia.com)


Förra måndagen diskuterades några av våra parkeringsproblem i Tekniska utskottet. De tråkigaste fallen är om handikapplatserna utnyttjas av fullt frisk människor utan tillstånd. Det förekommer
här.  Lika jobbigt är det när det parkeras lastbilar med eller utan släp på våra genomfartsvägar. Det händer rätt ofta, t ex här. Det räcker inte med att parkeringsvakterna "lappar", ofta måste vår förvaltning spåra upp och ringa fordonsägaren för att be om flyttning. En större lastbil stod trafikfarligt här, med högersidan som tyngde ned och skadade dikesslänten. En annan stod halvt blockerande ena körbanan här. En ytterligare felparkerare stod vid upprepade tillfällen parkerad nedanför centrum här, även i det fallet trafikfarligt. Trots upprepade påstötningar, bl a till åkeriet, fortsatte felparkeringarna. När jag kontaktade VD:n för det större åkeriet upphörde problemet. Det var troligen inte en av de mest populära telefonkontakterna jag haft...

Nyligen invigde vi vår nya konstgräsplan på Berga bollplan. Den är mycket populär, så populär att det uppstått ett visst parkeringskaos. Föräldrar, publik m fl parkerar på båda sidor av Tallsätravägen. Nu har vi tvingats införa stoppförbud längs södra sidan. 



Parkeringsvakt brukar nämnas som en syssla stående på samma populäritetsnivå som politiker, d v s inte särskilt högt. Hur populär skulle då inte ett kommunalråd som får agera parkeringsvakt bli? I en liten kommun behöver man som förtroendevald med omvärldens ögon på sig bara köra några hundra meter i kommunen för att få se problemen. Och därmed "känner man trycket" att göra något.

Det finns värre problem. Övergivna bilar på allmän mark t ex...

Osanningar om "Matakuten"


(Klipp från Expressens hemsida 080911)

Expressen och tidningen Kommunalarbetaren har uppgett att Säbyskolans samarbete med TV 4 i programmet "Matakuten" lett till att pengar från skolans matbudget används till merkostnader som "Matakuten" skulle ha orsakat. Detta skulle ha bidragit till ett underskott på 200 000 kr i matbudgeten för skolan. Kommunalarbetareförbundets ordförande i Salem, Björn Ahlström, även aktiv vänsterpartist, citeras.

Detta är helt enkelt inte sant. Rektorn på skolan klargör att eventuella merkostnader betalas av TV 4. Salems kommuns pressinformation kan läsas här. Det finns även betydligt mer positivt att säga om själva programmet.

För en kommun är samarbetet med de fackliga organisationerna viktigt. Det gäller oavsett partifärg. De uppgifter Kommunal gått ut med hade enkelt kunnat kollas med skolans rektor. Varken Kommunal eller Salems kommuns verksamhet vinner på att oriktiga uppgifter får ligga till grund för braskande kvällstidningsjournalistik.

Tre dagar i Brussel


Monumentalt europaparlament i Bryssel.        (www.fotolia.com)

Så gott som alla KSO (kommunstyrelseordföranden, eller på engelska "mayors") från Stockholms län tillbringade tre dagar i Bryssel under förra veckan. Vi var där för att träffa EU-funktionärer, beledsagade av Stockholmsregionens EU-kontor. Kontaktytor skulle skapas och EU-atmosfären kännas av.

Jag vet inte om det är så lyckat att som svenskt kommunalråd med snäv budget låta sig överväldigas av Bryssels monumentala byggnadskomplex och ambitiösa anglo-engelskt-klingande byråkratiska svada. Man kan inte undgå tanken på hur EU-pengarna används och vilken effekt de ger.

Jag har alltid varit för EU, inte minst för att det är ett fredsprojekt i grunden och ett sätt för Sverige att vara och konkurrera som en viktig aktör i Europa. EU visar just i dessa dagar en världspolitisk tyngd genom Sarkozys uppgörelse med Ryssland om Georgien. Men samtidigt har jag aldrig sett så många högresta, modernistiska palats av glas och betong, med så spatiösa korridorer och så många dyra, men outnyttjade kvadratmeter. 

Under vistelsen i Bryssel lyckades jag fånga upp summa fyra konkreta sakfrågor som berörde: Ryssland i Georgien, torskkvoterna, "roaming" (mobiltelefonavgifter internationellt) samt "Convenant of Mayors" om växthusgaserna. Och nog är det väl så att miljöfrågorna är en minsta gemensam nämnare för EU-medlemsskapet. För en kommunpolitiker som är van att se resultatet av sina beslut byggas upp framför ögonen gäller det att ha ett tålmodigt och vidsynt perspektiv på EU-palatsen och det som uträttas däri.