Nytt grönt gräs för det vackra spelet
(Samtliga foton: Ewa-Lena Rasmusson)
I lördags fick 800 fotbollsspelande ungdomar i Salem och Rönninge en ny konstgräsplan. För omkring 10 miljoner i investeringar har den tidigare grusplanen på Berga nu fått en läcker, grön konstgräsyta. Hundratals spelare, föräldrar och intresserade hade kommit för att se spel med 11-mannalag, 7-mannalag och små knattar med 5-mannalag.
Brasilien spelar fotboll när den är som vackrast. "El juego bonito", det vackra spelet heter det på portugisiska, som det talas på Copacabanas stränder och Ipanemas gator. Kurre Hamrins 3-1 mot Västtyskland 1958 hade inte kunnat göras på en grusplan. Tomas Brolins 1-0 på frispark mot Rumänien 1994 hade hoppat till på en grusplan och tofflats över ribban. Zlatans trollkonster gör sig inte bland småsten. Fotboll blir bättre när det spelas på gräs. Därför har Salemspolitikerna tyckt att Rönninge Salem Fotboll behövde en gräsplan som är spelbar kontinuerligt. (Tidigare finns den klassiska Salemsvallen med känsligt naturgräs.)
"Fotboll är inte en fråga om liv eller död. Det är mycket allvarligare än så". Detta klassiska citat från den likaledes legendariske Liverpool-coachen Bill Shankly kanske inte ska tas helt bokstavligt, men får ändå illustrera det stora fotbollsintresse som många av oss har. Under de senaste fem åren har Salems kommun fått två nya minifotbollsplaner med konstgräs och nu Berga bollplan. Låt nästa Zlatan komma från Salem eller Rönninge.
"Jag har aldrig sett något liknande!"
Foto: www.dreamstime.com
OS har släppt sitt grepp över vardagen för oss sportfånar. Istället för att kasta sig från sammanträden för att ta någon minut för att följa upp trap och skeet på webben kan man nu lyckas göra ett mer seriöst intryck på jobbet. I måndags fick en arkitektpresentation vackert avbrytas när Sanna Kallur sprang. Trots Sannas bittra öde fortsatte diskussionen om Rönninge centrums framtid.
Hur summera Peking-OS på några rader? En intensiv period då man kände den där härliga förväntan inför svenska medaljhopp och gladdes över finalplatser. Sorg när Sanna Kallur var för ivrig i semifinalen, hon hade säkert tagit medalj annars. Stor besvikelse också för Håkan Dahlby (skytten) och några till. När Ara Abrahamian dömdes bort för andra OS:et i rad kan man bara bli upprörd när man tänker på hur många års förberedelser som ligger bakom de hastigt undflyende minutrarna på brottarmattan. Fyra år som blir minutrar som blir sekunder man inte uppfattar då domsluten tas med nickar och gester. Oerhört bra av CAS att kritisera internationella brottningsförbundet.
Seglingens nyckfullhet framgick klart och tydligt på de blåsiga TV-bilderna när Fredrik Lööf och Anders Ekström i början verkade leda racet, men sedan slutade sist. Var de inte undanträngda till höger nära startbåten på samma sätt som Rasmus Myrgren i Laser någon dag innan? I båda fallen var det britter som seglade matchracing när det behövdes.
Men den stora magin fanns också där. Lagkappen med Michael Phelps och Jason Lezak m fl över 4x100 m med världsrekord två gånger om och den fantastiska slutstriden i rasande tempo. Usain Bolt som överträffade något man inte trodde kunde överträffas; Michael Johnsons 19,32 på 200m. Kenenisa Bekeles dubbla långdistansguld. Den mannen tycks kunna springa i vilket tempo som helst, så oerhört tempostark när det krävs.
Lite blågul magi flashade också förbi. Jörgen Perssons pingissegrar var härlig déja vu-trippar, tänk bara på hans avgörande backhand mot Samsonov. Thomas Johansson och Simon Aspelins dubbelsemi var en gastkramning i klass med OS-finalen i hockey 1994, man ville bara att det skulle ta slut!
Foto: www.dreamstime.com
Men det som ändå sitter kvar mest på näthinnan är 100 m-finalen. Jag har följt dessa finaler ända sedan den hett emotsedda kampen i Mexico City 1968, där Jim Hines triumferade i den elektriska tidtagningens begynnande era (9,95). Jag har sett sensationella, knappa segrar som Hasely Crawford 1976. Jag har sett överlägsna segrar som Carl Lewis och Ben Johnsons dopade uppvisning. Men jag utropade detsamma som TV-kommentator Karlsson när Usain Bolt lekte 100 m. "Jag har aldrig sett något liknande!" Det var OS höjdpunkt.
Inzoomning från Smögenbron
Hasselösund är en del av Smögen i Sotenäs kommun, Bohuslän. Den smala kanalen innanför Grindholmen kantas av solröda sjöbodar och erbjuder oemotståndliga motiv av en - till stora delar - genuin skärgårdsmiljö.
Hasselösund har varit bebott sedan 1600-talet. Tillväxt och annan utveckling berodde de första seklerna på de återkommande perioder då sillen "gick till".
Bilderna är tagna från Smögenbron och zoomar in mot södra inloppet ("Nipan") till kanalen genom Hasselösund. Segelbåten nedan väjde och revade segel innan den gick in för motor.
