Kalderén 2009

I DN för några dagar sedan hade Nathan Shachar en intressant krönika om Israels självständighetsförklaring och det laddade läget i regionen för 60 år sedan. Shachar bjuder på många intressanta fakta, som man nästan kan uppleva som nyheter. Tyvärr finns inte krönikan på nätet, men Wikipedia har en bra beskrivning.

Några exempel: Det var öststaterna som var tongivande i FN-omröstningen som resulterade i ett "ja" från det då unga FN. Det rådde delade meningar i USA:s utrikesledning om självständighet eller inte. Shachar ger även en situationsbild om allvaret för den provisoriska judiska regeringen, som såg starka arabiska arméstyrkor stå anfallsberedda vid sina gränser. För premiärministern David Ben-Gurion var hotbilden en "fifty-fifty"-chans att hålla stånd mot araberna. Ben-Gurions linje, att utropa självständighet, vann till slut med 6 röster mot 4 i regeringen.

Krig utbröt också i samband med självständighetsförklaringen och varade i ett antal månader. Israeliska armén Haganah lyckades slå tillbaka attackerna, trots att man anfölls av Egypten, Syrien, Transjordanien och Irak m fl. Ett vapenstillestånd inträdde så småningom, med resultatet att Gazaremsan och Västbanken blev arabiska och Jerusalem blev en delad stad. I övrigt etablerades staten Israel på det tidigare mandatområdet Palestinas territorium. Men konflikten har som bekant fortsatt.

Omständigheterna kring självständigheten är framför allt intressanta för att försöka förstå Israels benhårda målmedvetenhet för att försvara sina gränser och sin existens.