Lund 30:e november
Antirasistisk "demonstration" i Salem 2002 eller 2003.
Demonstrationsvåldet slog till igår i Lund. Kvällsposten och Sydsvenskan vittnar om stora ordningsstörningar och ett tillstånd liknande upplopp när främlingsfientliga och antirasistiska grupper skulle demonstrera. Julhandlande lundensare befann sig plötsligt mitt i kravaller med massiva polisinsatser, mycket agressiva demonstranter som kastade gatsten och avfyrade fyrverkerier. Detta är det scenario vi upplevt i Salem under de flesta av de åtta åren som gått sedan en 17-åring s k skinhead mördades här år 2000. Otaliga gånger har vi beskrivit det övergrepp vi känner oss utsatta för när ett par tusen "demonstranter" varje år invaderar Salem.
F d överåklagare Sven-Erik Alhem kommenterar det hela på sin blogg:
"Varför ska min och andras medborgerliga rätt att fritt promenera i Lund störas av demonstranter och motdemonstranter? Hur långtgående inskränkning av andras rörelsemöjlighet i ett samhälle ska tillåtas för att säkerställa friheten att anordna och delta i demonstration på allmän plats? Och - viktigast av allt - vad skulle hända om en befängd demonstration bemöttes med total tystnad och nonchalans i stället för motangrepp? Ord - och ibland tystnad med samma syften - är oftast betydligt starkare än våld. För det är väl inte våld och kaos som är målet?"
Precis så upplever salemborna denna årliga invasion. Den fråga vi ställer oss i Salem är dock: "Är det en demonstration det är frågan om?" Och svaret på Sven-Erik Alhems sista fråga är för många av oss givet. (En kort sekvens från Lund kan ses här.)
Vi kommer att få se fler och fler exempel på detta kaos när provokatörer och våldsverkare från bägge håll utnyttjar en lag för att bryta mot många andra. En möjlighet som rättssamhället verkar servera dem på silverfat.