(Ur DN 26 oktober. Det är nog inte de här eleverna som får sitta kvar.)
Jan Björklund (fp) utlovar nya verktyg för lugn och ro i skolan; kvarsittning, skolknotering på betyget och rätt att beslagta mobiltelefoner. Elever och lärarfack är tveksamma.
Från mig skulle vilken skolminister som helst få tummen upp för att bryta den politiska korrektheten och ge skolan dessa medel för att bryta "de fås tyranni" över de andras arbetsmiljö. Jag har två års erfarenhet som lärare på högstadiet, 8-10 år gammal. Visserligen som "obehörig", men man slutar ju inte att tänka och analysera bara för att man inte gått Lärarhögskolan...
Inom skolvärlden brukar man vara mycket skeptisk till "hårdare tag". Detta trots att de om några är medvetna om de problem som förstör arbetsmiljön för många elever, på ett sätt vi aldrig skulle acceptera på andra arbetsplatser. Men inom skolvärlden får blotta tanken på straff eller hårdare tag många att reagera med ryggmärgen; det är penalismen och förnedringen i Stig Järrels Caligula-gestalt från "Hets" man då ser framför sig. På något sätt verkar det då handla om att hela den moderna skolan står på spel.
Arbetsglädje och arbetsron finns där, men tyvärr alltför sällsynt. Det är störningarna som märks. Sena ankomster, elever som vankar omkring i klassrummet utan att jobba, kanske pillar man på laborationsutrustning och annat kul. Elever som struntar i det budskap läraren försöker framföra, elever som pratar i mobilen eller håller på att SMS:a, elever som kan vräka ur sig det mesta. Störningarna kan sabotera en god stämning, splittra koncentrationen hos de som sliter med ämnet och suga musten ur lärare som gör sitt bästa för att stålsätta sig. När några stör utan att stoppas blir det lite av de fås tyranni över de andra elevernas vardag.
Detta vill Jan Björklund, fp och alliansregeringen göra något åt. Utmärkt! Men naturligtvis krävs det mer. Det måste till ett nytt förhållningssätt bland vuxna i skolan. En gemensam hållning måste finnas om att reagera mot störande inslag och att samtliga vuxna reagerar. Men det handlar också om de vuxna utanför skolans väggar, föräldrarna. Min erfarenhet från åren i skolan var att de föräldrar som man var mest angelägen om att träffa, för att diskutera elevernas problem, de var minst angelägna om att träffa skolan. Då blir det inte bra.
Jag hoppas detta är början på något stort. Mina två år som lärare var bland det bästa jag upplevt. Men det behövs ett trendbrott i svenska skolor.
Jag har placerat min blogg i <a href="http://bloggkartan.se/registrera/19620/roenninge/">
Rönninge</a> på bloggkartan.se
3