Är kunskapskontroller ett arbetsmiljöproblem?

                    Jan Björklund, klippt ur DN 29 november.

DN domineras idag av skolpolitiken och lärarutbildningen. Jan Björklund  (fp) föreslår att nationella prov ska införas från årskurs 3. På ledarsidan angrips lärarhögskolans brist på kunskapskontroll och den gemensamma lärarutbildningen i dessa ordalag:


"Endast 29 procent av undersökta examinationsfrågor kräver inlärning av faktakunskaper, och grupparbeten och hemtentor har ersatt traditionella salsskrivningar."

"I ena änden finns förskollärare som ser sin verksamhet framför allt som en blandning av omvårdnad och utvecklingspsykologi, i den andra lärare på gymnasiet för vilka ämneskunskaper och pedagogisk skicklighet är avgörande."

Det är god "timing" för att exponera en skärningspunkt för skolproblematiken. Jan Björklund skriver:

"Principen om målstyrning kom att krocka med ett antal föreställningar som funnits djupt rotade i det socialdemokratiska partiet och delar av det pedagogiska etablissemanget i Sverige: dels att man är elak mot skolelever om man utvärderar deras resultat och dels att kunskap inte går att mäta eller utvärdera."

Det kan förefalla som banal, partipolitisk pajkastning, men själv måste jag konstatera att det är mitt i prick. Hellre låta grundskoleeleverna vänta med betyg till åttan, än riskera att "stämpla" elever som behöver stöd i mellanstadiet. Ibland har det verkat som själva värderandet av elevers prestationer är något slags arbetsmiljöproblem, ett nödvändigt ont som är på väg att avskaffas.
 
Man kan fråga sig varför ett parti med sådan bred folklig väljarbas flyr från den syn på kunskaper som krävdes för att förverkliga sina jämlikhetsideal? Varför vinner en sådan attityd gensvar?


Den kommunala demokratin fortlever

Nyafullmäktige400

Ny och glad moderatgrupp, 14 ledamöter och 7 ersättare stark.

Torsdag 23 november 2006, nya kommunfullmäktige möts för första gången. Kulturskolan bjöd på klassiska gitarrstycken och skönsång, ålderspresidenten öppnade och förrättade val av presidium och sedan gjorde vi en mjukstart med budgeten. Nja, inte riktigt, det blev debatt i ett par timmar om anslag och skattesats för 2007.

NyfullmäktigeEmilie

Emelie Möllerström sjöng "The moon is a harsch mistress".

Det är inte utan att man är lite uppfylld av att vara ålderspresident, vilket alltså innebär att man har de flesta tjänsteåren, inte att man är äldst! Redan för åtta år sedan fick jag fungera som i denna roll (den ordinarie var på semester) vid 40 års ålder, samtidigt som jag var bland de yngsta i församlingen. Så kan det bli om man varit fast i kommunalpolitiken sedan 1979.

Det är många nya i fullmäktige den här gången, många rutinerade har klivit av fullmäktige eller nämnder. Bland dem ett antal som var med och bildade den nya kommunen 1983: Christian Öhlin (m), Nils Dubeck (m) och Björn Möllersten (fp). Mina båda partikollegor var Moderaterna i Salem i många år. Björn, som varit (fp):s gruppledare under de åtta år jag varit kommunalråd, en utmärkt samarbetspartner. Alla blev grundligen avtackade på avslutningsmiddagen. Heder åt dem alla!

FullmäktigeÅlderspresident

Undertecknad ålderspresident t h, kommunsekreterare Kjell Sjundemark t v.

Det är inte många som kommer och lyssnar på oss. Nog är det lite tråkigt. Även om offentliga möten inte är någon "hit" i Salem, finns det en hel del intressant att ta del av, om inte annat själva showen med korta och vassa inlägg fram och tillbaka.

Några av besluten i torsdags:
-  budget och skattesats (oförändrad) för 2007,
-  äldreboendet Salarp byggs om för 66 miljoner, skola/förskola byggs mittemot Toredal i Rönninge för 38 miljoner,
-  försäljning av fastighet för att Pysslingen ska bygga förskola/skola i Söderby park.

Nog händer det en del. Och nu är vi igång, mot nya, djärva mål.


Förenkla inte algebran!

Kalkylator200    Redskap för matematiskt hantverk, det räcker bra.

I veckan fick vi veta att miniräknare ("symbolräknare") som kan lösa algebraiska problem (ekvationer och förenklingar med symboler, typ y = kx + b) ska tillåtas på nationella prov. Sakkunniga pedagoger och akademiker riktade häftig kritik mot idén. Jag håller med.

Att lösa ekvationer manuellt är för den som ska utveckla sina färdigheter i matematik vad perspektivmålning är för konstnären, nämligen själva hantverket man bara måste kunna. Algebra som räta linjens ekvation, förenklingar, deriveringar m m måste man behärska manuellt för att gå vidare på högskoleutbildning som bygger på matematikmoment.

Det är i det manuella nötandet - "trial and error " -med kvadreringsregler m m som själva talangen förädlas. Under min tid som obehörig mattelärare i högstadiet var det lätt att se hur förmågan till huvudräkning och rimlighetsbedömning stått tillbaka. Division hade många elever svårt för att förstå, om de inte hade miniräknaren tillhands.

Visst måste vi ta tillvara tekniska framsteg som underlättar tillvaron. Men matematik handlar mest om att förstå metodiken. Modern matematik bör fokusera på att använda matematiken i praktiska problem. Det går att göra mycket roligt med algebra, men det bygger på att tänkandet och hantverket utvecklas. Och alltför långt drivna lättnader i gymnasieundervisningen innebär att högskolan får kompensera genom fler introduktionskurser. Det är inte så svenska ingenjörer rustas för att vinna exportframgångar åt oss alla.

Gravsmycken med patina

GravFide300   
Gammal gravsten på Fide kyrkogård, Gotland

De 90-tal kyrkor som finns i Visby stift är medeltida och pittoreska med spännande namn som Lau, När, Guldrupe,  Burs och Gothem. Många av dem är väl värda ett besök för att bese altarskåp, ålderdomliga torn och rustika valvbågar. Men även kyrkogårdarna kan bjuda på en del överraskande detaljer. Här är ett par.

Ängel300

Ängel (med patina) som gravsmycke på Vamlingbo kyrkogård, Gotland.


Vördnadsbjudande argument för att betala kyrkoskatt

Salems kyrka98
Det bästa argumentet av alla. Det finaste vi har i Salem, kyrkan från tidigt 1100-tal.


Att öppna porten till en kyrka känns alltid vördnadsbjudande. Hur väldigt är kyrkorummet ut som snart ska välva sig över person och kamera? Går det att förnimma den medeltida atmosfären i målningar, altarskåp, predikstol och dopfunt?

 

Det är fortfarande genuin, levande historia att besöka och uppleva långskeppets värdiga tystnad och formspråk. Tanken att detta varit platsen för människors innersta andliga upplevelser i nära 1000 år gör att man påtvingas lite rimligare proportioner för sin stund på jorden.

 
Vallstena     Vallstena kyrka från Gotland, 1200-talet.

 

Det är min egen bästa anledning för medlemskapet i Svenska kyrkan och att betala kyrkoskatten. Att vara med och bevara detta kulturarv som våra förfäder slitit ihop till, känns angeläget.



Det är vackra byggnadsverk de skapat, våra förfäder, ekonomiska uppoffringar som stämmer till eftertanke. Jag tänkte ta chansen att visa upp några av kyrkofavoriterna i ett antal kommande fotoblogginlägg. Gotland har huvudrollen.

Tingstäde    Tingstäde 1100-talskyrka, Gotland.

Johannes Åman om SL:s enhetstaxa - jämlikhet #2

DNettan200    Stockholmstidning med många intressanta kolumnister.

Johannes Åman botaniserar i DN
om jämlikhet omsatt i SL:s taxesystem, nu när enhetstaxan försvinner. Min uppfattning, att enhetstaxan underminerade SL:s ekonomi och det rättfärdiga i att man över huvud taget ska betala för sig i kollektivtrafiken, har beskrivits tidigare på denna blogg.

Johannes tar oss tillbaka till 1971 då "50-kortet" lanserades, utifrån ett jämlikhetsperspektiv menar han. Nostalgi, jämlikhet och busstrafik, en oslagbar kombination för en äldre Södertörnsgrabb. Nja, jag skulle snarare kalla dåvarande "50-kortet", "70-kortet" eller dagens "30-dagarskort" för en kraftig mängdrabatt för vaneresenärer. Utan dem skulle inte SL kunna bygga upp sitt rika trafikutbud med god trafiktäthet. Att SL:s kollektivtrafik existerar som resealternativ handlar i hög grad om kopplingen till SL-kortet och vaneresenärerna.

Omvänt, att 30-dagarskortet i en nationell jämförelse är så pass billigt och landstingets subvention så pass hög (50-55 % idag kommer från skatten), beror på att så pass många vaneresenärer troget köper kortet. Därför har enhetstaxan haft ett extra faromoment i att den lockar resenärer att gå över från kortet till 20-taxan.

Hur som helst, Johannes Åman slutar sin SL-resa i det nya kortsystemet "SL-acess" som kommer 2008. Det ger möjlighet till fler nivåer, ökad didfferentiering för att fler resenärer ska lockas till SL. Det är sant. I vanliga fall är begreppet "utredning" knappas något lockande projekt i debatten, men den avgiftsutredning som SL står inför blir högintressant.

Från (s)-hegemoni till borgerligt folkhem - jämlikhet #1

Göran P      Foto: Linda Håkansson

Stig-Björn Ljunggrens blogg tillhör dem jag försöker titta in på i stort sett varje dag. Han är skarp, allsidig och knappast förutsägbar.

I inlägget "En ny hegemoni" (bläddra till 12 november) beskriver han det stora partiets historiska uttolkningar av begreppet "jämlikhet". Läs- och tänkvärt. 

Gissa i vilket partiprogram denna passage hör hemma! 

"Kravet på jämlikhet innebär både ett krav på lika chanser för alla och på lika värde för alla, vilken sysselsättning och ställning de än har. Lika chanser måste framför allt betyda rätten och möjligheten att få utveckla sig efter sin personliga linje och sina egna anlag."